Kvarka hos häst
När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Här informerar vi om sjukdomen och vad du som hästägare bör tänka på.
Symptomen vid klassisk kvarka är feber, nedsatt allmäntillstånd, hosta, näsflöde och att lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma. Ibland spricker lymfknutorna upp och gult var kommer ut. Kvarka kan också ge betydligt lindrigare symptom och likna en vanlig förkylning, med feber, hosta och näsflöde.
Vilka är symptomen på kvarka?
- Feber
- Nedsatt allmäntillstånd
- Näsflöde, ofta tjockt, varigt.
- Hosta
- Förstorade, ömmande lymfknutor mellan ganascherna
Vad orsakar kvarka?
Kvarka är en infektionssjukdom som orsakas av en streptokockbakterie, Streptococcus equi. Bakterien finns i nässekret hos sjuka hästar och sprids när en sjuk häst hostar och frustar. Bakterien finns också i varet från spruckna lymfknutor. Smittan kan spridas direkt eller indirekt. Direkt genom att en sjuk häst kan hälsa på andra hästar, till exempel genom att de står bredvid varandra i stallet, eller går i samma hage. Smittan kan också spridas indirekt, genom personer, inredning eller redskap som varit i kontakt med sjuka hästar.Inkubationstiden, det vill säga tiden från att hästen träffar på smittan till att den insjuknar, är 2-10 dagar. Symptomen kan variera. Vid klassisk kvarka får hästen nedsatt allmäntillstånd, feber, hosta, och varigt näsflöde. Lymfknutorna mellan ganascherna blir svullna och ömma och kan så småningom kan spricka.
Numera är det vanligt att kvarka förlöper med betydligt mildare symptom. Feber, hosta och näsflöde som vid vilken förkylning som helst, kan vara kvarka. Det gör att det kan vara lätt att missa utbrott av sjukdomen.
Följder av kvarka
Så kallad kastad kvarka, är en komplikation till kvarka som beror på att bakterien som orsakar sjukdomen, sprids till lymfknutor i inre organ och ger upphov till bölder. Symptomen kan då bli återkommande feber och kolik, nedsatt allmäntillstånd och avmagring. I värsta fall kan tillståndet leda till döden.En annan komplikation till kvarka är anasarka. Anasarka är en överkänslighetsreaktion som orsakar inflammation i blodkärl. Symptomen är fläckvisa ödem (vätskeansamlingar) på kroppen, ödem på huvudets undersida, i benen och under buken, samt punktformiga blödningar på slemhinnorna i till exempel mun, ögon och näshåla.
Även anasarka kan orsaka dödsfall. Den här komplikationen kan också uppkomma som följd av infektioner med andra streptokocker än Streptococcus equi.
Hur påverkas användbarheten?
Om inte hästen drabbas av någon komplikation till kvarka, kommer den att bli helt återställd. Rådgör med din veterinär om hur snabbt du kan börja träna din häst igen.1. Förebyggande
Djurets Fysiologi
Unghästar är extra känsliga för infektioner, eftersom deras motståndskraft är sämre än vuxna hästars. De bör därför hållas avskilt från tävlingshästar som ju reser mycket och träffar på många smittor. Även avelsston och föl, bör skyddas mot onödiga infektioner. De ska helst hållas skilda från både tävlingshästar och unghästar.
Miljö
Nya hästar innebär alltid en smittrisk. Därför är det bra om man kan ordna någon typ av karantän för nya hästar, innan de tas bland de andra hästarna. En ny häst bör hållas skild från övriga hästar under minst 14 dagar.
Om hästen inte visat tecken på någon smittsam sjukdom under den tiden, är risken liten för att den ska föra med sig smitta till de andra hästarna. Medan hästen står i karantän, bör den tempas dagligen, eftersom feber är ett tidigt tecken på infektion.
Om man haft en smitta i stallet, bör man rådgöra med sin veterinär om behovet av rengöring och desinficering. Kvarkabakterien kan överleva flera månader i stallmiljön om temperatur och luftfuktighet är rätt.
Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar. De kan annars fungera som effektiva smittspridare. Ett bra desinfektionsmedel är Virkon-S.
Utnyttjande
När man åker och tränar eller tävlar med sin häst, utsätter man den för smittrisk. För att undvika att ens egen häst sprider smitta, ska man låta bli att åka, om man har eller har haft sjuka hästar hemma i stallet nära inpå tävlingen. Om man är osäker på hur man ska göra, bör man diskutera med sin veterinär, innan man åker till tävlingsplatsen.
Att tänka på:
- Undvik att ha avelsston tävlingshästar ihop med unghästar och avelsston.
- Sätt nya hästar i karantän, innan de tas in bland andra hästar i stallet.
- Rengör och desinficera hästtransporter som använts för att transportera sjuka hästar.
- Åk inte och tävla om det funnits smitta i stallet den senaste tiden. Rådgör med veterinär i tveksamma fall.
2. Diagnos och behandling
Hur märker jag att hästen är sjuk?
En häst som drabbas av kvarka får ett eller flera av följande symptom.
- Feber (Normaltemperatur är 37,5-38,2)
- Nedsatt allmäntillstånd
- Hosta
- Näsflöde
- Svullna och ömma lymfknutor mellan ganascherna.
- Nedsatt aptit
Det första symptomet är att hästen är mera dämpad än normalt och har feber. Ibland är feber det enda tecknet på att en häst har kvarka. Andra gånger uppkommer näsflöde, hosta och svullna lymfknutor. Ibland spricker lymfknutorna efter en tid och gult var kommer ut.
Eftersom sjukdomen är smittsam, brukar man så småningom upptäcka symptom även hos andra hästar i stallet. Det är inte säkert att alla blir sjuka eller visar symptom. Det beror på hur nära kontakt de har med den smittade hästen och hur stor motståndskraft de har. För att upptäcka eventuella nya sjukdomsfall så fort som möjligt, bör man tempa alla hästar dagligen.
Vad ska jag göra?
Vid misstänkt kvarka, bör sjuka hästar isoleras från andra hästar så fort som möjligt. Genom att göra det, minskar risken att smittan sprids vidare. De isolerade hästarna ska skötas av en person som inte har någon kontakt med övriga hästar.
Kontakta veterinär så snart som möjligt. Veterinären undersöker hästar med symptom och bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. Om även veterinären misstänker kvarka, måste länsveterinären kontaktas och hela stallet isoleras.
Var noga med hygienen. Minimera antalet personer som har kontakt med sjuka hästar. Det är viktigt att tvätta händerna noggrant och att byta skor när man lämnar stallet. Innan besök i andra stall, ska man också byta alla kläder.
Tempa alla hästar i stallet dagligen. På så vis upptäcker man lättast eventuella nya sjukdomsfall.
Desinficera alla redskap som varit i kontakt med sjuka hästar. Även hästtransporter som använts för att transportera sjuka eller misstänkt smittade hästar, ska rengöras väl och desinficeras, till exempel med Virkon-S.
Informera alla som vistas i stallet och sätt upp tydlig information utanför, så att stallbesök av obehöriga undviks.
Att göra:
- Isolera sjuka hästar
- Kontakta veterinär
- Var noga med hygienen
- Var uppmärksam på eventuella nya fall
- Desinficera
- Informera
Vad gör veterinären?
Veterinären bildar sig en uppfattning om hur sjukdomen yttrat sig hittills, genom fråga vilka symptom hästen haft, om fler hästar insjuknat och var man misstänker att smittan kommit ifrån. Hästens allmäntillstånd undersöks, utseende på eventuellt näsflöde noteras, temperaturen tas och lymfknutorna mellan ganascherna undersöks.
Veterinären lyssnar också på hjärta och lungor och försöker eventuellt provocera fram hosta genom att trycka hästen över strupen.
Vid misstanke om kvarka, tas ett prov för att odla fram kvarkabakterien, Streptococcus equi. Provet kan tas genom att stryka en svabb mot slemhinnan i näshålan. Man kan också ta prov längre in i luftvägarna med hjälp av fiberoptik. Ofta krävs upprepade provtagningar på flera sjuka hästar, för att bakterien ska kunna påvisas. Ett negativt provsvar, är alltså ingen garanti för att det inte rör sig om kvarka. Ofta tas också blodprov, för att undersöka hur kraftig infektionen är.
I vissa fall väljer veterinären att sätta in behandling med antibiotika. En del hästar kan behöva ytterligare behandling i form av till exempel febernedsättande, antiinflammatorisk medicin.
Om veterinären efter sin undersökning misstänker kvarka, är han/hon skyldig att rapportera det till länsveterinären och isolera stallet. Isoleringen innebär att ingen häst flyttas till eller från stallet (utom till isoleringsstall) och att inte fler personer än nödvändigt ska vistas i stallet, eftersom de kan föra med sig smittan till andra stall.
Det här är ett exempel på hur en undersökning kan gå till. Olika veterinärer kan välja att utföra den på lite olika sätt.
3. Rehabilitering och eftervård
Det akuta stadiet är över, vad ska jag göra nu?
Ett stall som drabbats av kvarka, isoleras vanligen minst 20 dagar efter att den senast insjuknade hästen visat symptom. Detta enligt rekommendationer från STC, Svenska travsportens centralförbund. Under den perioden ska inga hästar flyttas till eller från stallet. Undantaget är flyttning av hästar till isoleringsstall.
Genom att flytta sjuka hästar till ett separat stall, kan man ofta bromsa smittspridningen och därigenom minska antalet insjuknande hästar och också den tid man behöver ha stallet isolerat. Om insjuknade hästar flyttas, är rekommendationen från STC att hålla stallet isolerat under 10 dagar, under förutsättning att inga nya sjukdomsfall inträffar. Under tiden stallet är isolerat, ska inga obehöriga besöka stallet.
När den sista hästen tillfrisknat är det viktigt att rengöra och desinficera allt som varit i kontakt med sjuka hästar, stallinredning, redskap, badkaret i hagen och så vidare. Kvarkabakterien kan annars överleva månader i miljön, om förhållandena är de rätta. Det är viktigt att rengöra alla ytor noga, helst med högtryckstvätt, innan man desinficerar, annars riskerar man att bakterien överlever, inkapslad i smuts.
En häst som haft kvarka, bör sättas igång långsamt efteråt. Rådgör med din veterinär om vad som är lämpligt.
Att göra:
- Följ veterinärens råd om behandling och isolering
- Rengör och desinficera noga när den sista hästen tillfrisknat
- Träna upp en häst som haft kvarka långsamt
