208 DAGAR

Räknade precis ut att vi gett Nitro mjölk i 208 dagar totalt....

Han fick  den sista skvätten igår så numera är jag förmodligen lite illa omtyckt av honom  - men betydligt mer hatad av stallets katter som desperat skriker sittandes vid vattenkokaren...hehe!!

Sista månaden har han ju bara fått en gång om dagen och mest för vi hade kvar i hinken och är för snåla för att slänga pulvret.

Har sen länge glömt hur jobbig den första månaden var med matning varje timme för att sen övergå till varann....så småningom tyckte man det var kanon när man fick sova tre timmar på natten i sträck.
Att sommaren var utan ledighet och att dygnets alla timmar var väldigt bundet och vi fick offra väldigt mkt annat. Stort tack till er som ändå gjorde att vi kunde ta några timmar fritt mellan varven och tack till alla er som hjälpt till med mjölk leveranser när tillgängligheten varit lite si och så på nära håll.

Men man vet också att det går att klara en fölunge som mister sin mamma trots att man inte hittar någon amma.

Vi är givetvis superglada som fått låna Islandshäst tanten Blesa som varit nanny och lärt honom hur en häst beter sig. Hon är mkt mån om honom men också ganska hårdhänt i sin kärlek!

Jag kan inte se några som helst tecken på att han skulle bli knäpp på nåt vis för att han är uppfödd på ersättning men jag har hela tiden varit mkt noga med att när det är matdags är det mat och INGET annat som gäller precis då.

Till skillnad från många andra föl är han otroligt enkel i hanteringen. Leda har funkat sedan dag ett, lyfta fötter och hovslagare klarar han galant liksom att vara själv i box i stallet. Borstning och frisering älskar han!!

Har fått ganska många kommentarer om att han kommer bli knäpp och galen men nä det tror jag faktiskt inte !

Till er som inte fattar hur jag (vi) kunde lägga ner så mkt tid, ork  och pengar på ett ponnyföl tänker jag inte ens kommentera mer än att man gör det ....han var ju frisk även om han hans mamma dog och det fanns liksom inga alternativ.

Mitt i allt jobbigt som blev i somras hann jag inte riktigt sörja Nina (Nitros mamma) det var så extremt pressande med all skötsel av honom och all oro. Men ju längre tiden nu går desto mer saknar jag Nina och ser jag ett foto på henne börjar jag gråta direkt. Nina var ju super ponnyn med en otrolig energi som både hoppade och gick dressyr, tävlade på div II nivå i båda grenarna, jobbade gärna på ridleden och drog trögare ekipage runt i bra tempo och inte minst var en superlektionsponny. Dessutom fick hon Nintendo, Niwa, Nirwana och Nitro som allihop blivit jätte fina.
Vi hade stor glädje av henne i 10 år och det var ju väldigt tragiskt slut för henne....fina Nina <3

Sälja honom blir nog däremot svårt eftersom han har en extra plats i mitt hjärta.

Han måste däremot minst bli godkänd hingst så han kan betala tillbaka lite av vad han kostat....pay back time!!!!

Letar sele till honom också för planen är att köra in honom till att börja med ....finns det någon som har nåt som kan passa en unghäst kanske?????

//Bubbel - ska lära Nitro allt jag kan