onsdag 25 november 2020

TILL VI SES IGEN





Idag var det urnsättning av pappa i Ljungby. 
Fint , värdigt och ledsamt. 
Jag känner en oerhörd stress inombords, gråter en skvätt varje dag och ja jag känner mig ensam fast jag har folk runtomkring mig. Jag ska ju alltid vara så praktisk och ”duktig” men detta har varit i mesta laget även för mig... 

Mest av allt längtar jag efter en lång semester just nu
Man måste ha roligt för att orka ha tråkigt 

Bubbel // Gråt - det lättar